Kaitsus Esbo

En mysig och naturlig stad

Man mĂ„ste ta bĂ€ttre hand om kvalitet och komfort, sĂ€rskilt i nĂ€rheten av framtida metrostationer. Esbo behöver inte dĂ„liga kopior av ”narinkentorg”, utan skönhet och natur mellan byggnader. Fördelen med Esbo, som jag Ă€lskar, Ă€r att man pĂ„ nĂ„gra minuter kan komma till naturen frĂ„n var som helst.

UtgÄngspunkten mÄste vara den överlÀgsna natur- och idrottsupplevelsen i huvudstadsomrÄdet och jÀmfört med Stockholm, Köpenhamn och Berlin. Det innebÀr ocksÄ smÄ ÄtgÀrder. Det ska vara möjligt att ta ett dopp frÄn strandpromenaden in i öppningen utan att stöta pÄ ett förbud mot simning pÄ grund av överflöde av toalettvatten frÄn avlopp i kraftigt regn. Som ordförande i stadsfullmÀktige har jag försökt pÄskynda byggandet av förbindelseavlopp och stoppa utslÀpp av toalettvatten i havet. Det Àr vad som bör ske med de beslut som nu har fattats.

Vi behöver en mysig Esbo.  En stad dĂ€r bostadsbrist inte driver priserna till randen men dĂ€r det inte blir för tĂ€ttbyggt. Även stationsomrĂ„den mĂ„ste utformas sĂ„ att de Ă€r av mĂ€nsklig storlek. Nej till för stora stentorg. Ja till massor av planteringar, trĂ€d, grĂ€smattor, idrottsanlĂ€ggningar och blockcafĂ©er.

Utan vÀstmetron skulle förbindelsen till Helsingfors och mellan de vÀxande centrumen i Södra Esbo ha blockerats allvarligt, förr eller senare. Man mÄste ha fattning ocksÄ med spÄr. Busstransporter kommer att elektrifieras under detta Ärtionde. Det finns ingen anledning och inget behov av att dra en snabb spÄrvÀg överallt och bygga den trÄnga stationsmiljö som den krÀver.

Jag Àr oroad över den överdriven brÄdskan att fÄ byggnadsplaner implementerade för att fÄ metroskulderna reglerade. Vi fÄr inte kompromissa om kvaliteten pÄ grund av brÄdskan. Om skuldminskning tar 3 Är mer, det betyder ingenting nÀr man planerar en stadsbild för 50 Är.

BÀsta skolorna i vÀrlden

Esbo har de bĂ€sta skolorna i vĂ€rlden, och sĂ„ mĂ„ste det vara ocksĂ„ i fortsĂ€ttningen. I grundskolorna finns det 6 valfria Esbo-lektioner per vecka som Ă€r gemensamma för alla och som överstiger timfördelningen. I bĂ„de grundskolan och gymnasiet investerar vi mer Ă€n tusen euro mer per elev och Ă„r Ă€n till exempel Åbo eller Vanda. För fyra Ă„r sedan kĂ€ndes det som om varje annan skola or varje annat daghem plötsligt hade ett mögelproblem. Tillsammans investerade vi nĂ€stan en miljard mer i programmet ”Koulut kuntoon”, och situationen Ă€r nu betydligt bĂ€ttre.

Att satsa pengar pÄ skolor Àr ett val av vÀrderingar, inte en olycka. Jag anser att investeringar i barn, ungdomar och lÀrande kommer att fortsÀtta att vara den viktigaste frÄgan. Samtidigt skulle bara de oÀrliga misslyckas med att ta itu med det ihÄllande underskottet pÄ över 100 miljoner euro, som ligger till grund för de Ärliga utgifterna. Förra Ärets koronasubventioner kommer inte att Àndra pÄ det. DÀrför mÄste man vara försiktig med mindervÀrdiga saker och hÄlla grunderna i toppform.

VÀgen till arbete och drömmar

Att dela Àr vackert, men att göra det man delar Àr grunden för allt gott. Det Àr dÀrför mitt hjÀrta Àr till höger. Esbo mÄste ocksÄ strÀva efter ekonomisk jÀmvikt, framför allt genom att göra Esbo till en bÀttre plats för arbetsplatser och framgÄngsrika företag.

VĂ€gen till skattehöjningar Ă€r vĂ€gen till förfall. Även om den nominella skattesatsen Ă€r lĂ€gre i Esbo Ă€n i de flesta kommuner, tar Esbo i praktiken redan nu en större andel av invĂ„narnas inkomster Ă€n andra kommuner. Det kommunala avdraget minskar skattetrycket, sĂ€rskilt för lĂ„ginkomsttagare (helt riktigt i sig, sĂ„ att arbete alltid lönar sig), och i Esbo Ă€r dess betydelse mindre.

För lite uppmÀrksamhet har Àgnats Ät den stora förÀndringen av stÀdernas roll. FrÄn och med i Är kommer arbetsförmedlingarnas organisation till stor del att överföras frÄn staten till stÀderna. Det mÄste tas pÄ allvar i Esbo. LÄt oss visa att vi vet hur vi kan införa effektivare metoder för att stÀrka marginaliserade arbetslösa ungdomar, kombinera tjÀnster i yrkesutbildning och arbetsförmedling och framför allt göra arbetskraftsservicen till en sömlös del av vÄra företagstjÀnster.

En pionjÀr inom rena lösningar

Koalitionspartiet Ă€r ett parti med frihet och ansvar. Det stĂ„r klart för oss att vi inte kan leva pĂ„ vĂ„ra barns bekostnad – vare sig det handlar om statsskuld, utarmning av naturen eller klimatrisker. För klimatdebatten behöver vi rationella lösningar och hopp i stĂ€llet för hotelser.

Finlands utslÀpp utgör en promille av globala utslÀpp och pÄverkar inte klimatet i sig. Den verkliga betydelsen av utslÀppsminskningarna i Esbo beror pÄ att de lösningar som skapas och testas hÀr kopieras till vÀrlden. Om vi lÀr oss att vÀrma upp Helsingforsregionen billigt, mestadels utan att brÀnna, kan vi ta lösningarna till miljonstÀder som Toronto och Peking hÀrnÀst.

UppvÀrmningen Àr den största utslÀppskÀllan i Finland. Den genererar nÀstan dubbelt sÄ mycket utslÀpp som personbilstrafiken. I Esbos koldioxidavtryck Àr uppvÀrmningen Ànnu mer framtrÀdande och tÀcker cirka 40 procent av Esbos uppskattade utslÀpp. Det Àr lite absurt att ocksÄ stadsfullmÀktige i Esbo i flera timmar har tvistat om vegetarisk servering i skolor och stadsmatsalar, men det talas inte mycket om avvecklingen av landets största kolkraftverk i Finno.

Klimatdebatten fokuserar för mycket pÄ argumentet för och emot bilkörning. Att minska bilkörningen Àr i sjÀlva verket inte ens ett realistiskt scenario i Finland. Ett förnuftigt sÀtt Àr att rÀdda bilism frÄn sitt utslÀpp genom att se till att alla finlÀndare har tillgÄng till rena bilar inom en rimlig tidsram. För mer information se: https://www.kauppalehti.fi/uutiset/kai-mykkanen-autoilun-raju-vahentaminen-ei-ole-vakavasti-otettava-vaihtoehto-suomessa/70d9a39b-2b44-451d-9b85-63b3bb01ae09 

Att göra uppvÀrmningen nÀstan utslÀppsfri Àr det nÀsta stora steget som kan göras förnuftigt utan livsstilsförÀndringar eller permanenta kostnader. Mer Àn tvÄ tredjedelar av det kol som anvÀnds i Finland förbrÀnns i kraftverk som producerar fjÀrrvÀrme i huvudstadsregionen.

Under den föregÄende riksdagsperioden antog vi, pÄ initiativ av Samlingspartiet, ett lagstadgat förbud mot storskalig anvÀndning av kol. Den trÀder i kraft 2029. DÀrför kommer ocksÄ kraftverket i Finno att avstÄ frÄn kol. Men de nÀrmaste Ären kommer att avgöra i vilken utstrÀckning kol kommer att ersÀttas av förbrÀnning av flis och i vilken utstrÀckning av smartare icke-förbrÀnningslösningar. VÄr frÀmsta uppgift Àr att undvika överdriven anvÀndning av biomassa. Fibrer och stubbar ska inte brÀnnas.

Nyckeln ligger i den snabba utvecklingen av vĂ€rmepumpsteknik. Den har lĂ€rt oss att anvĂ€nda vĂ€rmen i jorden under frostgrĂ€nsen och i havsvatten pĂ„ ett effektivt sĂ€tt i alla skalor. I OtnĂ€s finns det snart det första gruvparet i Nordeuropa som nĂ„r 7 kilometers djup. Om det lyckas tĂ€cker dess termiska effekt en tiondel av Esbos uppvĂ€rmningsbehov. Under de senaste Ă„ren har det snabbaste utvecklingen hĂ€nt i jordvĂ€rmefĂ„ngare som borras frĂ„n nĂ„gra hundra meter till ett par kilometer för att ge vĂ€rme för ett kvarter. Å andra sidan kan vĂ€rmepumpar effektivt fĂ„nga spillvĂ€rme frĂ„n byggnader, industri, datacenter och avloppsvatten och lagra vĂ€rme i över ett Ă„r. Även nya typer av smĂ„ kĂ€rnkraftverk avsedda för vĂ€rmeproduktion kan spela en förnuftig roll i helheten.

Den intressanta frĂ„gan Ă€r i vilken utstrĂ€ckning vi, Ă€ven under 2030-talet, kommer att förlita oss pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rme eller om lokal jordvĂ€rme kommer att bli övervĂ€ldigande utbredd ocksĂ„ i flervĂ„ningshus. I Hagalund i Tapiola bytte ett bostadsbolag i fem gamla höghus fjĂ€rrvĂ€rme till 43 jordvĂ€rmebrunnar för ett Ă„r sedan, för att sĂ€nka invĂ„narnas vĂ€rmerĂ€kning. Runt det gamla köpcentret i Ängskulla har ett dussin höghus redan gjort samma sak.

Jag Àr inte för eller emot fjÀrrvÀrmens framtid. I stÀllet vill jag att medborgare och företag verkligen ska ha alla möjligheter att vÀlja den billigaste utslÀppsfria lösningen. JordvÀrmeprojekt hindras bland annat av ett förbud mot att borra diagonalt under jorden under stadens marker och uppfarter. Snedborrning bör tillÄtas nÀr det inte faktiskt begrÀnsar anvÀndningen av tomten ovanpÄ eller Àventyrar den underjordiska kommunaltekniken.

MĂ„nga bostadsbolag i Esbo har ocksĂ„ svĂ„rt att fĂ„ lĂ„n frĂ„n banken. ÄndĂ„ kommer man bo i dessa bostadsbolag för flera Ă„rtionde. SĂ„ renoveringen av vĂ€rmesystemet skulle ha tid att löna sig. HĂ€r kan man se finansmarknadernas misslyckande. Det skulle kunna mildras av en statlig klimatfond som skulle ge lĂ„negarantier för klimatrenovering till bostadsbolag och Ă€gare av privata oljeeldade fastigheter.

Det enklaste sÀttet vore att flytta in i framtiden först i de nya stadsdelarna som kommer att byggas frÄn ett nÀstan tomt skrivbord. En spade trÀffas för nÀrvarande pÄ marken i ett stort omrÄde mellan Finno och Kaitans. Byggandet av bostadsomrÄdet i Kera omrÄdet börjar bredvid jÀrnvÀgsspÄret. Under de nÀrmaste Ären kommer planeringen av Hista omrÄdet i södra utkant i Noux och byggandet av Nipert-KalajÀrvi att ligga framför i Norra Esbo. De nya omrÄdena skulle ha ett unikt tillfÀlle att bygga en ny typ av uppvÀrmningslösning, som inledningsvis bygger pÄ att minimera behovet av förbrÀnningskraftverk. Med andra ord pÄ ett regionalt vÀrmenÀt som Àr anpassat pÄ ett sÄdant sÀtt att det Àr lÀtt för enskilda byggnader att sÀlja den överskottsvÀrme de producerar eller lagrar i god effektivitet.

Alltför ofta blockeras den billigaste och renaste lösningen av att det Àr lÀttare för planerare, byggare och stadstekniken att göra det de alltid gör. Vi mÄste komma över det. LÄt oss visa vad vi kan göra. Det krÀvs entusiasm för att hÄlla jÀmna steg med den tekniska utvecklingen och lite mod.

Vem Àr Kai?

Jag Àr en 40-Ärig tvÄbarnsfar frÄn Esbo och för nÀrvarande ordförande för Samlingspartiets riksdagsgrupp.

Jag blev intresserad av politik redan i grundskolan. Vi inrÀttade en aktionsgrupp i vÄr skola för att rÀdda Bredvikens naturskyddsomrÄde. Snart blev jag ordförande först för föreningen för unga miljöaktivister i Esbo, sedan för Esbo ungdomsstadsfullmÀktige, för Finlands Gymnasistförbund och strax dÀrefter för Samlingspartiets ungdomsförbund.

Senare tog jag examen som ekonom och arbetade inom nÀringslivet, till exempel pÄ Sampo Bank i Ryssland, pÄ East Office of Finnish Industries i S:t Petersburg och pÄ Finlands NÀringsliv EK i Helsingfors.

År 2015 blev jag invald i riksdagen för första gĂ„ngen. Ett av de viktigaste Ă€mnena under min kampanj var att bli av med anvĂ€ndningen av kol och halvera anvĂ€ndningen av fossil olja i Finland. Efter valet i regeringsförhandlingarna agerade jag som huvudförhandlare för vĂ„rt parti i arbetsgruppen för energi och miljö. Som en liten överraskning för mig sjĂ€lv lyckades vi fĂ„ dessa tvĂ„ mĂ„l skrivna i regeringsprogrammet. Enligt programmet kommer vi att förbjuda anvĂ€ndningen av kol i Finland och minska mĂ€ngden fossila brĂ€nslen med hĂ€lften fram till 2030.

Efter det första Äret i riksdagen fick jag ocksÄ en plats i regeringen. FrÄn 2016 till 2018 arbetade jag som utrikeshandels- och utvecklingsminister och frÄn februari 2018 till juni 2019 som inrikesminister. Som minister har jag kunnat driva pÄ mÄnga frÄgor som var viktiga för mig. Till exempel antog vi 2018 ovannÀmnda lag som förbjuder anvÀndning av kol.

Som inrikesminister har ett av mina frÀmsta mÄl varit att effektivisera byrÄkratin kring migration till Finland för experter och andra talanger. PÄ sÀkerhetssidan har jag drivit igenom reformer för att förebygga brottslighet bland personer med utlÀndsk bakgrund i Finland, och jag har betonat och riktat resurser till polisens förebyggande arbete, sÀrskilt inom omrÄdena vÄld i hemmet och sexualbrott. Jag vill se till att Finland Àr det sÀkraste och lyckligaste landet i vÀrlden Àven i framtiden.

De senaste fyra Ären har varit en unik inlÀrningsupplevelse och en unik erfarenhet av att inse hur mycket inflytande en aktiv och resultatinriktad politiker kan ha. Vi har fortfarande mycket att göra för att driva pÄ för ett renare klimat och en renare miljö, ett kosmopolitiskt Finland, ett sÀkert samhÀlle och en solid, blomstrande och innovativ ekonomi. Jag skulle gÀrna fortsÀtta att pÄverka Finlands och vÀrldens framtid genom Finlands riksdag.

MINA TRE HUVUDMÅL:

  1. VÀlfÀrd byggd pÄ jobb. Jag ska strÀva efter att se till att det alltid Àr lönsamt att arbeta (eller delta pÄ arbetsmarknaden). I stÀllet för att beskatta arbete bör vi beskatta skadlig verksamhet och konsumtion. LÄt oss göra det lÀttare för folk att fÄ jobb.
  2. Tryggt och öppet Finland. Jag ska arbeta för att Finland ska förbli vÀrldens sÀkraste land samtidigt som jag ser till att Finland utvecklas som ett internationellt och tolerant samhÀlle. Att hjÀlpa mÀnniskor som verkligen förföljs Àr en del av mÀnskligheten, men missbruk av vÄrt humanitÀra skyddssystem bör inte tillÄtas.
  3. Föroreningsfri framtid. Under denna regeringsperiod förbjöd vi anvÀndningen av kol i energiproduktionen och i vÄr EU-politik omplacerade vi Finland frÄn en av medlemsstaterna som försökte hindra en ambitiös klimatpolitik till en anhÀngare av snabbare utslÀppsminskningar.

MIN VISION

Jag Àr en reformatör som Àr marknads- och miljöföresprÄkare. Marknaderna möjliggör innovation och kreativitet, men ekonomisk verksamhet fÄr endast tillÄtas inom de grÀnserna som faststÀlls av miljömÀssig hÄllbarhet. Arbete (i motsats till arbetslöshet) mÄste vara lönsamt i alla situationer. Finland mÄste samtidigt vara ett sÀkert land och ett internationellt och öppet land. Vi mÄste gÄ i brÀschen nÀr vÀrlden gÄr mot en utslÀppsfri framtid.

Sedan gymnasiet har jag deltagit i politik som kallelse – numera Ă€r det ocksĂ„ mitt yrke. Som tidigare bankir och strategikonsult förstĂ„r jag logiken i den privata sektorn. Men efter dessa erfarenheter drog jag slutsatsen att den passion som driver mig mest Ă€r att försöka göra Finland och vĂ€rlden till en bĂ€ttre plats.

Jag vill maximera individernas frihet och samtidigt sĂ€kerstĂ€lla ett ansvarsfullt beteende hos mĂ€nniskor sĂ„ att ens beteende inte begrĂ€nsar andras frihet – inte hos de mĂ€nniskor som lever nu och inte hos de kommande generationerna. Vi fĂ„r inte leva pĂ„ bekostnad av vĂ„ra barn, vare sig genom att vĂ„rt land blir skuldsatt eller genom att ta orimliga risker i samband med vĂ„rt klimat eller naturens biologiska mĂ„ngfald.

Det var ansvarskÀnslan gentemot miljön som drog mig till politiken i början. Att maximera individernas friheter fick mig att vÀlja Samlingspartiet (center-höger) som mitt parti.

Jag Ă€r en ”grön-blĂ„ reformator” vilket innebĂ€r att vi mĂ„ste reformera vĂ„r ekonomi för att pĂ„ allvar ta hĂ€nsyn till miljögrĂ€nserna för vĂ„r verksamhet (”grön”) samtidigt som vi anser att vi mĂ„ste lĂ€mna sĂ„ mycket utrymme som möjligt för marknadsekonomins valfrihet och innovationsfrihet (”blĂ„â€).

I dessa artiklar hittar du lite mer om mina idéer om klimatpolitik, sÀkerhet och andra frÄgor.