Kaitsus Esbo

En mysig och naturlig stad

Man måste ta bättre hand om kvalitet och komfort, särskilt i närheten av framtida metrostationer. Esbo behöver inte dåliga kopior av ”narinkentorg”, utan skönhet och natur mellan byggnader. Fördelen med Esbo, som jag älskar, är att man på några minuter kan komma till naturen från var som helst.

Utgångspunkten måste vara den överlägsna natur- och idrottsupplevelsen i huvudstadsområdet och jämfört med Stockholm, Köpenhamn och Berlin. Det innebär också små åtgärder. Det ska vara möjligt att ta ett dopp från strandpromenaden in i öppningen utan att stöta på ett förbud mot simning på grund av överflöde av toalettvatten från avlopp i kraftigt regn. Som ordförande i stadsfullmäktige har jag försökt påskynda byggandet av förbindelseavlopp och stoppa utsläpp av toalettvatten i havet. Det är vad som bör ske med de beslut som nu har fattats.

Vi behöver en mysig Esbo.  En stad där bostadsbrist inte driver priserna till randen men där det inte blir för tättbyggt. Även stationsområden måste utformas så att de är av mänsklig storlek. Nej till för stora stentorg. Ja till massor av planteringar, träd, gräsmattor, idrottsanläggningar och blockcaféer.

Utan västmetron skulle förbindelsen till Helsingfors och mellan de växande centrumen i Södra Esbo ha blockerats allvarligt, förr eller senare. Man måste ha fattning också med spår. Busstransporter kommer att elektrifieras under detta årtionde. Det finns ingen anledning och inget behov av att dra en snabb spårväg överallt och bygga den trånga stationsmiljö som den kräver.

Jag är oroad över den överdriven brådskan att få byggnadsplaner implementerade för att få metroskulderna reglerade. Vi får inte kompromissa om kvaliteten på grund av brådskan. Om skuldminskning tar 3 år mer, det betyder ingenting när man planerar en stadsbild för 50 år.

Bästa skolorna i världen

Esbo har de bästa skolorna i världen, och så måste det vara också i fortsättningen. I grundskolorna finns det 6 valfria Esbo-lektioner per vecka som är gemensamma för alla och som överstiger timfördelningen. I både grundskolan och gymnasiet investerar vi mer än tusen euro mer per elev och år än till exempel Åbo eller Vanda. För fyra år sedan kändes det som om varje annan skola or varje annat daghem plötsligt hade ett mögelproblem. Tillsammans investerade vi nästan en miljard mer i programmet ”Koulut kuntoon”, och situationen är nu betydligt bättre.

Att satsa pengar på skolor är ett val av värderingar, inte en olycka. Jag anser att investeringar i barn, ungdomar och lärande kommer att fortsätta att vara den viktigaste frågan. Samtidigt skulle bara de oärliga misslyckas med att ta itu med det ihållande underskottet på över 100 miljoner euro, som ligger till grund för de årliga utgifterna. Förra årets koronasubventioner kommer inte att ändra på det. Därför måste man vara försiktig med mindervärdiga saker och hålla grunderna i toppform.

Vägen till arbete och drömmar

Att dela är vackert, men att göra det man delar är grunden för allt gott. Det är därför mitt hjärta är till höger. Esbo måste också sträva efter ekonomisk jämvikt, framför allt genom att göra Esbo till en bättre plats för arbetsplatser och framgångsrika företag.

Vägen till skattehöjningar är vägen till förfall. Även om den nominella skattesatsen är lägre i Esbo än i de flesta kommuner, tar Esbo i praktiken redan nu en större andel av invånarnas inkomster än andra kommuner. Det kommunala avdraget minskar skattetrycket, särskilt för låginkomsttagare (helt riktigt i sig, så att arbete alltid lönar sig), och i Esbo är dess betydelse mindre.

För lite uppmärksamhet har ägnats åt den stora förändringen av städernas roll. Från och med i år kommer arbetsförmedlingarnas organisation till stor del att överföras från staten till städerna. Det måste tas på allvar i Esbo. Låt oss visa att vi vet hur vi kan införa effektivare metoder för att stärka marginaliserade arbetslösa ungdomar, kombinera tjänster i yrkesutbildning och arbetsförmedling och framför allt göra arbetskraftsservicen till en sömlös del av våra företagstjänster.

En pionjär inom rena lösningar

Koalitionspartiet är ett parti med frihet och ansvar. Det står klart för oss att vi inte kan leva på våra barns bekostnad – vare sig det handlar om statsskuld, utarmning av naturen eller klimatrisker. För klimatdebatten behöver vi rationella lösningar och hopp i stället för hotelser.

Finlands utsläpp utgör en promille av globala utsläpp och påverkar inte klimatet i sig. Den verkliga betydelsen av utsläppsminskningarna i Esbo beror på att de lösningar som skapas och testas här kopieras till världen. Om vi lär oss att värma upp Helsingforsregionen billigt, mestadels utan att bränna, kan vi ta lösningarna till miljonstäder som Toronto och Peking härnäst.

Uppvärmningen är den största utsläppskällan i Finland. Den genererar nästan dubbelt så mycket utsläpp som personbilstrafiken. I Esbos koldioxidavtryck är uppvärmningen ännu mer framträdande och täcker cirka 40 procent av Esbos uppskattade utsläpp. Det är lite absurt att också stadsfullmäktige i Esbo i flera timmar har tvistat om vegetarisk servering i skolor och stadsmatsalar, men det talas inte mycket om avvecklingen av landets största kolkraftverk i Finno.

Klimatdebatten fokuserar för mycket på argumentet för och emot bilkörning. Att minska bilkörningen är i själva verket inte ens ett realistiskt scenario i Finland. Ett förnuftigt sätt är att rädda bilism från sitt utsläpp genom att se till att alla finländare har tillgång till rena bilar inom en rimlig tidsram. För mer information se: https://www.kauppalehti.fi/uutiset/kai-mykkanen-autoilun-raju-vahentaminen-ei-ole-vakavasti-otettava-vaihtoehto-suomessa/70d9a39b-2b44-451d-9b85-63b3bb01ae09 

Att göra uppvärmningen nästan utsläppsfri är det nästa stora steget som kan göras förnuftigt utan livsstilsförändringar eller permanenta kostnader. Mer än två tredjedelar av det kol som används i Finland förbränns i kraftverk som producerar fjärrvärme i huvudstadsregionen.

Under den föregående riksdagsperioden antog vi, på initiativ av Samlingspartiet, ett lagstadgat förbud mot storskalig användning av kol. Den träder i kraft 2029. Därför kommer också kraftverket i Finno att avstå från kol. Men de närmaste åren kommer att avgöra i vilken utsträckning kol kommer att ersättas av förbränning av flis och i vilken utsträckning av smartare icke-förbränningslösningar. Vår främsta uppgift är att undvika överdriven användning av biomassa. Fibrer och stubbar ska inte brännas.

Nyckeln ligger i den snabba utvecklingen av värmepumpsteknik. Den har lärt oss att använda värmen i jorden under frostgränsen och i havsvatten på ett effektivt sätt i alla skalor. I Otnäs finns det snart det första gruvparet i Nordeuropa som når 7 kilometers djup. Om det lyckas täcker dess termiska effekt en tiondel av Esbos uppvärmningsbehov. Under de senaste åren har det snabbaste utvecklingen hänt i jordvärmefångare som borras från några hundra meter till ett par kilometer för att ge värme för ett kvarter. Å andra sidan kan värmepumpar effektivt fånga spillvärme från byggnader, industri, datacenter och avloppsvatten och lagra värme i över ett år. Även nya typer av små kärnkraftverk avsedda för värmeproduktion kan spela en förnuftig roll i helheten.

Den intressanta frågan är i vilken utsträckning vi, även under 2030-talet, kommer att förlita oss på fjärrvärme eller om lokal jordvärme kommer att bli överväldigande utbredd också i flervåningshus. I Hagalund i Tapiola bytte ett bostadsbolag i fem gamla höghus fjärrvärme till 43 jordvärmebrunnar för ett år sedan, för att sänka invånarnas värmeräkning. Runt det gamla köpcentret i Ängskulla har ett dussin höghus redan gjort samma sak.

Jag är inte för eller emot fjärrvärmens framtid. I stället vill jag att medborgare och företag verkligen ska ha alla möjligheter att välja den billigaste utsläppsfria lösningen. Jordvärmeprojekt hindras bland annat av ett förbud mot att borra diagonalt under jorden under stadens marker och uppfarter. Snedborrning bör tillåtas när det inte faktiskt begränsar användningen av tomten ovanpå eller äventyrar den underjordiska kommunaltekniken.

Många bostadsbolag i Esbo har också svårt att få lån från banken. Ändå kommer man bo i dessa bostadsbolag för flera årtionde. Så renoveringen av värmesystemet skulle ha tid att löna sig. Här kan man se finansmarknadernas misslyckande. Det skulle kunna mildras av en statlig klimatfond som skulle ge lånegarantier för klimatrenovering till bostadsbolag och ägare av privata oljeeldade fastigheter.

Det enklaste sättet vore att flytta in i framtiden först i de nya stadsdelarna som kommer att byggas från ett nästan tomt skrivbord. En spade träffas för närvarande på marken i ett stort område mellan Finno och Kaitans. Byggandet av bostadsområdet i Kera området börjar bredvid järnvägsspåret. Under de närmaste åren kommer planeringen av Hista området i södra utkant i Noux och byggandet av Nipert-Kalajärvi att ligga framför i Norra Esbo. De nya områdena skulle ha ett unikt tillfälle att bygga en ny typ av uppvärmningslösning, som inledningsvis bygger på att minimera behovet av förbränningskraftverk. Med andra ord på ett regionalt värmenät som är anpassat på ett sådant sätt att det är lätt för enskilda byggnader att sälja den överskottsvärme de producerar eller lagrar i god effektivitet.

Alltför ofta blockeras den billigaste och renaste lösningen av att det är lättare för planerare, byggare och stadstekniken att göra det de alltid gör. Vi måste komma över det. Låt oss visa vad vi kan göra. Det krävs entusiasm för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och lite mod.

Vem är Kai?

Jag är en 40-årig tvåbarnsfar från Esbo och för närvarande ordförande för Samlingspartiets riksdagsgrupp.

Jag blev intresserad av politik redan i grundskolan. Vi inrättade en aktionsgrupp i vår skola för att rädda Bredvikens naturskyddsområde. Snart blev jag ordförande först för föreningen för unga miljöaktivister i Esbo, sedan för Esbo ungdomsstadsfullmäktige, för Finlands Gymnasistförbund och strax därefter för Samlingspartiets ungdomsförbund.

Senare tog jag examen som ekonom och arbetade inom näringslivet, till exempel på Sampo Bank i Ryssland, på East Office of Finnish Industries i S:t Petersburg och på Finlands Näringsliv EK i Helsingfors.

År 2015 blev jag invald i riksdagen för första gången. Ett av de viktigaste ämnena under min kampanj var att bli av med användningen av kol och halvera användningen av fossil olja i Finland. Efter valet i regeringsförhandlingarna agerade jag som huvudförhandlare för vårt parti i arbetsgruppen för energi och miljö. Som en liten överraskning för mig själv lyckades vi få dessa två mål skrivna i regeringsprogrammet. Enligt programmet kommer vi att förbjuda användningen av kol i Finland och minska mängden fossila bränslen med hälften fram till 2030.

Efter det första året i riksdagen fick jag också en plats i regeringen. Från 2016 till 2018 arbetade jag som utrikeshandels- och utvecklingsminister och från februari 2018 till juni 2019 som inrikesminister. Som minister har jag kunnat driva på många frågor som var viktiga för mig. Till exempel antog vi 2018 ovannämnda lag som förbjuder användning av kol.

Som inrikesminister har ett av mina främsta mål varit att effektivisera byråkratin kring migration till Finland för experter och andra talanger. På säkerhetssidan har jag drivit igenom reformer för att förebygga brottslighet bland personer med utländsk bakgrund i Finland, och jag har betonat och riktat resurser till polisens förebyggande arbete, särskilt inom områdena våld i hemmet och sexualbrott. Jag vill se till att Finland är det säkraste och lyckligaste landet i världen även i framtiden.

De senaste fyra åren har varit en unik inlärningsupplevelse och en unik erfarenhet av att inse hur mycket inflytande en aktiv och resultatinriktad politiker kan ha. Vi har fortfarande mycket att göra för att driva på för ett renare klimat och en renare miljö, ett kosmopolitiskt Finland, ett säkert samhälle och en solid, blomstrande och innovativ ekonomi. Jag skulle gärna fortsätta att påverka Finlands och världens framtid genom Finlands riksdag.

MINA TRE HUVUDMÅL:

  1. Välfärd byggd på jobb. Jag ska sträva efter att se till att det alltid är lönsamt att arbeta (eller delta på arbetsmarknaden). I stället för att beskatta arbete bör vi beskatta skadlig verksamhet och konsumtion. Låt oss göra det lättare för folk att få jobb.
  2. Tryggt och öppet Finland. Jag ska arbeta för att Finland ska förbli världens säkraste land samtidigt som jag ser till att Finland utvecklas som ett internationellt och tolerant samhälle. Att hjälpa människor som verkligen förföljs är en del av mänskligheten, men missbruk av vårt humanitära skyddssystem bör inte tillåtas.
  3. Föroreningsfri framtid. Under denna regeringsperiod förbjöd vi användningen av kol i energiproduktionen och i vår EU-politik omplacerade vi Finland från en av medlemsstaterna som försökte hindra en ambitiös klimatpolitik till en anhängare av snabbare utsläppsminskningar.

MIN VISION

Jag är en reformatör som är marknads- och miljöförespråkare. Marknaderna möjliggör innovation och kreativitet, men ekonomisk verksamhet får endast tillåtas inom de gränserna som fastställs av miljömässig hållbarhet. Arbete (i motsats till arbetslöshet) måste vara lönsamt i alla situationer. Finland måste samtidigt vara ett säkert land och ett internationellt och öppet land. Vi måste gå i bräschen när världen går mot en utsläppsfri framtid.

Sedan gymnasiet har jag deltagit i politik som kallelse – numera är det också mitt yrke. Som tidigare bankir och strategikonsult förstår jag logiken i den privata sektorn. Men efter dessa erfarenheter drog jag slutsatsen att den passion som driver mig mest är att försöka göra Finland och världen till en bättre plats.

Jag vill maximera individernas frihet och samtidigt säkerställa ett ansvarsfullt beteende hos människor så att ens beteende inte begränsar andras frihet – inte hos de människor som lever nu och inte hos de kommande generationerna. Vi får inte leva på bekostnad av våra barn, vare sig genom att vårt land blir skuldsatt eller genom att ta orimliga risker i samband med vårt klimat eller naturens biologiska mångfald.

Det var ansvarskänslan gentemot miljön som drog mig till politiken i början. Att maximera individernas friheter fick mig att välja Samlingspartiet (center-höger) som mitt parti.

Jag är en ”grön-blå reformator” vilket innebär att vi måste reformera vår ekonomi för att på allvar ta hänsyn till miljögränserna för vår verksamhet (”grön”) samtidigt som vi anser att vi måste lämna så mycket utrymme som möjligt för marknadsekonomins valfrihet och innovationsfrihet (”blå”).

I dessa artiklar hittar du lite mer om mina idéer om klimatpolitik, säkerhet och andra frågor.